Död sätter saker i perspektiv.

Döden.
Det känns som att den har inträffat alldeles för mycket omkring mig i det senaste.
Begravning hit, begravning dit, någons make och nu någons mamma och fru!

Klockan får bannemej hänga med idag igen!

Relativt unga människor som avslutar sina liv alldeles för tidigt.
Det börjar kännas orättvist!
Speciellt idag. Sjukt jävla fel!....
....Eller egentligen så är det en dag då man i vanlig ordning läser om det overkliga som händer i nyheterna men man är för avtrubbad av nyhetsflödet för att känna empati.

Tills det faktiskt drabbar dig, som en fet jävla spark i nyllet!

Så är det idag. Det oväntade slår till... slår till riktigt hårt!


Slår till och påminner oss om hur skört och kort livet är!
Usch det är lite för tungt i mitt bröst för att uttrycka mig idag...

Vill ge all min KÄRLEK till min fantastiska vän och hennes familj som har det svårt nu.

Till er andra, ta ingen eller inget för givet.
Vill säga mer... men det blir lite för mycket "pekfinger", ni fattar vad jag menar! ;)

Inspirerasmedmig
*kärlek*