söndag 4 januari 2015

10 år och nio dagar sen.

Vanligtvis brukar jag mest uppmärksamma tsunamin och det som hände i Thailand endast på årsdagen. Men för några dagar sen fick jag ett mejl av en vän som satt  och läste om det här i SVTs arkiv.

"Jag satt och kolla på SVT:s arkiv och såg en tjej som var väldigt lik dig??
Cirka 18 min och 15 sekunder in i klippet. 

Jag läste på din blogg att
du räddande en liten kille, fantastiska du!

http://www.oppetarkiv.se/video/2513332/rapport "


Nyfiken som jag var så klickade jag in på länken och där sitter jag med en liten pojke i typ en sekund... 23 år gammal.
Kort blont hår och jag minns hur trött jag var.
Chockad och rörd över att någon har lyckats uppfatta att det är jag som befinner mig i rutan den där sekunden.
Verkligt på något vis...

Återigen slår det mig hur skört livet är och hur otroligt tacksam jag är för allt vackert som finns omkring mig.

Bra påminnelse. Tack Annika!













torsdag 1 januari 2015

Första januari 2015.

Den första dagen på ett helt nytt år.
En lite enklare dag att se med nya ögon på sitt liv.
Reflektion på tidigare år och förhoppningar och förväntningar på ett nytt år fyllt utav överraskningar...eller utmaningar.
Visst man kan vara klok och säga att vi borde vara mer medvetna om det dagligen, men handen på hjärtat, visst är det lätt att fastna i rutiner och bara åka med i farten.
Därför är det ändå rätt häftigt att det här är FÖRSTA dagen av 364 andra.
Dagen då man uppmärksammar, eller kanske tom tvingas att uppmärksamma vad man vill ha ut av året. Vad det än må vara, jobb, egen utveckling, vänner, relationer, hälsa osv.

Så...löften eller inte?
Vad tycker du?

Jag har i alla fall tänkt arbeta på två saker.
1. Mindre fika och godis.(jag fikar MYCKET)
2. En personlig utvecklingsgrej som handlar om hur jag tänker på viss saker och situationer.
(Går inte in på detalj.. Men ändå, ett sätt att tänka för att må bättre helt enkelt!)
Det blir mitt 2015.

2014 var ett kanonår!
Inte ett helt lätt sådant. Men ändå något som har utmanat mig i den riktning jag vill gå.
Började med Brasilien, en fantastisk resa!


Gjorde klart tjejklassikern. En otroligt rolig kroppslig utmaning som jag fixade!! Har fan aldrig slitit så mycket på ett par skidor!


Fick köra MRL dance med bästa Sofia Heydeck på NW convention.
En bajsnödig situation som kompenseras med endorfiner och kärlek!!!<3 data-blogger-escaped-br="">

Öppnade en salladsbar i Kville Saluhall. Helt otippat, dock inte helt ogenomtänkt! ;) Ser fram emot att arbeta vidare med den under 2015!
Att driva eget är verkligen roligt och utvecklande. Meeen det är också sjukt utmanande på sina sätt! Vi säger mer om det en annan dag! ;) Www.greensforyou.se


Även haft ett otroligt stöd av vänner och familj under året!
Känner mig så löjligt tacksam över att så många funnits här för mig!
Speciellt vill jag lyfta fram min bror och Sonny. Daniel som öppnat sitt hem flera månader och hjälpt mig med hur mycket som helst under hela året!
Sonny som plockat upp ledsna och trötta trollbitar och magiskt plockat ihop dem igen!
Ni är grymma!


Det är några av mina höjdpunkter under det gångna året!

2015 om du rockar hälften så mycket så blir jag sjukt tacksam!

Crea diem!
Inspirerasmedmig

fredag 26 december 2014

10 år går fort...

Blue Village pakarang före
Den här dagen går inte att undvika.
Varje årsdag finns det ofta gott om tid för reflektion i och med julledighet.
Så även i år.
Men i år är det ännu mer påtagligt.
10 år har gått sedan tsunamin svepte in i Khao Lak där jag arbetade för fritidsresor, 10 år sen som jag var säker på att jag tagit mina sista andetag, 10 år sen man fick beskedet, Pakarang is no more, 10 år sen jag och mina kollegor förlorade vänner och familj.
TIO år sen!
Det känns helt galet!
Hur kan så LÅNG tid kännas så KORT?

Det finns inget som har gjort mig så rädd som den här upplevelsen. När jag i min flykt fick med mig en liten pojke som hette Hugo, upp i den sista Bungalowen i det område som ni ser på bilderna till höger. Jag höll om honom och kände hans otroligt starka hjärtslag. Försökte säga att det skulle bli bra, men orden svek mig halvvägs av rädsla.
Därefter kom vågen och slog sönder allt i sin väg, även vår bungalow, där vi stod flera meter över marken.

Ändå överlevde vi båda.

Det förvånar mig faktiskt att jag så gärna ville leva vidare. När jag till slut insåg att jag inte skulle få luft och komma upp till ytan. Så hade det varit lätt att sluta kämpa, för nånstans inom mig fanns ett lugn och acceptans att det var okej att dö. Jag hade kämpat allt vad jag kunde, simmat uppåt som en galning...men det gick helt enkelt inte att komma till ytan, det gick inte att göra nått mer. Det var okej. Det fanns ingen panik eller ångest. Bara, så här ligger det till, i brist på bättre ord så var det nånstans ändå fridfullt i allt kaos.

Efter den insikten så valde jag ändå att motstå det in i det sista. Jag tänkte på min mamma... vad skulle hon säga om jag gick och dog i Thailand.
Så jag höll för näsan och munnen och bara åkte med för att spara energi.. tänkte att jag hellre skulle dö av syrebrist i hjärnan istället för att drunkna.
Hahahha jaa jag vet .. inte helt logiskt.
Jag valde att kämpa in i det sista iaf, tror att jag slog i ett kylskåp och insåg att jag kunde få tag i något för att komma upp till ytan och helt plötsligt kom mitt räddande träd.

Så är det ofta i livet, och dessa 10 år har varit på liknande sätt. Oavsett om vi är med om skilsmässor, krig, katastrofer, blir sviken, misshandlad eller vad det än må vara. Vi kämpar. Ibland ger man upp och accepterar det som är. Sen kämpar man vidare.
För vi är alltid bannemej starkare än vi tror!

Vad du än strävar efter, eller kämpar ifrån så är du starkare än du tror.
Och vi är värda.


http://inspirerasmedmig.blogspot.se/2010/12/idag-ar-det-sex-ar-sedan-fortfarande.html
http://inspirerasmedmig.blogspot.se/2011/12/26122004.html
http://inspirerasmedmig.blogspot.se/2012/12/idag-for-8-ar-sen.html
http://inspirerasmedmig.blogspot.se/2013/12/tiden-laker-alla-sar.html
Det har gått lite upp å ner och ut å in under åren...
Men vi lever... så låt oss Leva!!!!

tisdag 18 november 2014

Shbam ATM och ett chanstagande!

yay!
Bokad på en vidareutbildning i Shbam!
Tre dagar i februari, förhoppningsvis full av inspiraion!

Utveckling! Jag längtar redan som ett litet barn dan innan julafton!!!
Roligt! :)

Nått annat som är roligt är att någon frågade chans på mig igår och jag sa JA.
Eller jaa... nä... jag sa faktiskt nåt coolt i stil med, Absolut inte... men jag menade JA!

Livets berg-och dalbana... vilken jäkla grej.
Läskigt men ändå himla roligt!

*kärlek*

söndag 16 november 2014

Det är väl ändå kärlek alla vill ha?

Just nu är det sån hets på fejsboken! Det länkas hit och dit om olika åsikter.

Det som slår mig mest är nog kroppsligt, tugga långsamt, ät det här, så här ligger det till egentligen, så tränar du hårdare, vem fan ger rätt i att kommentera min kropp, vinn den här tävlingen, så blir du lycklig, tränar du verkligen så hårt som du tror, ny hälsoplattform, gå ner i vikt av julmaten(redan?)30 plus och ändå bra stil(???), Toughest.

Du är väl tuffast? Snabbast? Får mest likes? Smartast? Har de bästa åsikterna? Vackrast?

Klart du är!
Men OM det inte känns så är det väl skönt att veta att Facebook har svar på allt...
VI har tips och åsikter om allt.
När jag började skriva det här inlägget så hade jag också massa åsikter och vinklingar som det tokkliade i fingrarna av och jag bara MÅSTE dela med mig av.

Men jag tror jag skiter i det.

Istället tänker jag ta min blogg och göra en hyllning till alla mina grymma "friends".(kanske inte alla.. Men jag ska nog bannemej hinna med ett par iaf!)
Missförstå mig rätt, tycker att det är viktigt med pappapodder, ekomat, välmående, självhjälpstips, olika tankeställare, viktiga hjärtefrågor osv)
Men just nu tar jag en paus.
Juuuust gonna spread the löv.

Den första kvinnan jag vill ge kärlek till är min vän Pernilla som jag umgicks med igår.

Den här kvinnan är så otroligt cool!
Hon driver ett företag som hjälper långtidsarbetslösa att ta sig framåt.
Hon sa upp sig från en trygg kommun för att göra det här.
Hon är en modig och tuff förhandlare med ett hjärta av guld.

Hon är klok, generös och enligt hennes nya ord, galet stursk! Ibland ;)
Småfnissar lite för mig själv när jag tänker på henne.
Hon är ändå inte helt självklar.
Hon är lite som en djup önskebrunn. Man måste kolla lite djupare för att se guldet.
Förunnad de som tar sig tiden.

Ett skepp kommer lastat med kärlek till Pernilla Svensson, för ALLT du gör och är.


Inspirerasmedmig


måndag 10 november 2014

6 månader sen!!!

För sex månader sedan gjorde jag och Linda vår första leverans.
Vårt första steg mot att vara företagare.

Det är ett tag sen jag uppdaterade bloggen och det beror nog på att jag har tagit ut min kreativitet via greens for you hemsida, Facebook och instagram.

Men just idag känner jag för att blicka tillbaka lite under dessa månader.
Häng med om du orkar! ;)

Det har varit en mixad tid.
Ena dagen har varit full av lycka medan man dagen efter hamnat i diskussion med människor som man till slut vill slå... I ansiktet.. Med en stol gärna...
För att vara egen innebär tydligen inte att du är helt själv.
Du måste fortfarande komma överens med kunder, kollegor, leverantörer osv.
Vissa dagar har jag velat självdö.
De dagarna så har jag TUR att jag inte är ensam i det här.
Då är Gud med mig, i form av LINDA NORLING!!! Kvinnornas kvinna! Himlars tur att vi kompletterar varandra och trivs med olika uppgifter!
Att jag tex slipper sitta med vår ekonomi! Det gör det hela lite roligare för min del! Medan hon säkert är nöjd med att slippa de "sociala medierna"
Att vara olika har helt klart sina fördelar!
Men såklart kan det också vara utmanande, Att tex inte vara överens om prioriteringar.
Där kommer kommunikation in.
Åt alla håll och kanter.
Inte bara oss emellan utan alla möjliga led.
Det har jag väl iof alltid tänkt... Men inte alltid varit bra på
Det är jobbigt, men också häftigt!.
Att få en ny roll att utvecklas i och att få vara kreativ. Det är min belöning just nu.

Sen hoppas jag såklart att nästa "belöning" blir att vi kan plocka ut lön. För det är ingen dans på rosor att starta något.
Det första halvåret har bestått av utgifter. Stora och små. :D
Det är inte förrän nu vi kan avgöra hur det går för oss.

Så tack till alla som kommer med sina "möten" till oss och käkar, alla som rekommenderar oss, fixar catering och "delar" det vi lägger ut.
Det kanske inte känns som att ni gör så mycket.
Men för oss räknas v a r j e sallad, varje varmt ord, varje dricka, varje hejarop och v a r j e besök.
Det tar oss framåt. steg för steg. dag.för.dag.

Ni är riktigt awesome!

Att "ensam är stark" någonsin blivit en sanning är helt uppåt väggarna fel!!
Jag hade inte varit någon utan mina vänner, kunder, Linda och familj.

Människor är allt!

Människan som gjorde att vi kunde fira de här roliga och turbulenta månaderna heter Malin Hennings!
Vi hade en återhämtningsdag på Stenungsbaden SPA! Magiskt ställe och NÄRA Göteborg!
Perfekt ställe att ta sina nära och kära till! :)

Over and out for now!

Inspirerasmedmig

måndag 7 juli 2014

MRL dags!

Efter ett par veckors frånvaro är det dags att hoppa in och vicka en MRL på Nordic Wellness Olskroken.
Ser fram emot detta.. Men vet också att det förmodligen kommer döda min mage, rumpa och lår! Men men man kan inte gå och lata sig hela sommaren, ju längre man har uppehåll desto tuffare är det att komma igång.

SÅ upp på hästen igen!
Det är bara att Gört!!! ;)
17.45 på Olskroken!

Men först ska jag jobba i salladsbaren i Kville Saluhall!
Känns riktigt bra att jobba idag då vi har varit tvungna att ha stängt för att vi bytte kylar!
MEN nu kör vi och har öppet som vanligt!!! Wiiiiii!!!!!' :D


Inspirerasmedmig